31 december 2014

Gott nytt år!

Sista dagen på året drar sig mot sitt slut och om bara några timmar går vi in i 2015. Året som har gått ser jag tillbaka på med glädje och det har varit det bästa "häståret" någonsin för min del. Jag har ägt min drömhäst under ett år och mycket har fallit på sin plats. Jag har träffat två riktigt bra tränare som hjälpt Pinnen och mig massor. Vi två har under året som gått blivit trygga på tävlingsbanan, haft jättekul på många lyckade tävlingar, åkt på givande kurser och har tillsammans haft fnatastiska ridpass. 

Nu välkomnar jag år 2015 med glädje och jag hoppas att ni vill hänga med på vår resa även nästa år. Jag tror bestämt att det kan bli ännu ett spännande hästår. Gott nytt år på Er! 

30 december 2014

Tillbakablick 2014 - Augusti



Under Augusti sålde jag min gamla sadel som varken passade mig eller Pinnen särskilt bra. Jag var sadellös nästan hela månaden och fick träningen av Pinnen fick ske barbacka. Snacka om att jag fick öva upp min balans när vi for fram i alla gångarter ute i skogen utan sadel! Efter mycket om och men hittade jag en sadel från Eques som jag fick utprovad till oss båda och på köpet fick jag även en ny tränare i sadelförsäljaren. 



Pinnen njöt under Augusti av härliga sommardagar i sin stora hage tillsammans med sin bästa vän, en gammal ponnyfarbror. När värmen var som värst mitt på dagen låg Pinnen utslagen i sin lösdrift och under nätterna betade han av det goda gräset. 



Vi deltog även i vår första Smali-tävling någonsin utan någon förkunskap eller tränings alls. Smáli är en isländsk gren och går ut på att man ska rida en hinderbana på tid. Pinnen visade sig vara en riktigt bra Smáli-häst och klarade de olika momenten galant. Att galoppera över presseningar, hoppa hinder och rida slalom tyckte Pinnen var hur kul som helst. 

29 december 2014

Följa John


Jag kikade igenom mina bilder på datorn och hittade bildserien ovan från i somras på mina fyrbenta vänner. De är ju bara för söta tillsammans!  Pinnen älskar verkligen "sin hund" och går alltid efter henne om hon är lös i hagen. Han tycker det är lika spännande var gång att smyga efter henne om Bettan stannar för att lukta på någonting borrar han alltid ner sin mule i hennes päls. Bettan är inte dock inte lika förtjust i den fysiska kontakten och brukar springa iväg till mig om hon tycker att Herr Vit blir för jobbig!